Nudges

"Nudges" blev ett populariserat begrepp efter att Richard Thaler tilldelades nobelpriset i ekonomi år 2017 för sina fynd om det. Enkelt beskrivet är en "nudge" en latent eller implicit indikation om vilket beslut en individ bör ta i en valsituation baserat på att det skulle gynna denne i frågor om sådant som hälsa, ekonomiska utfall, eller meningsskapande i en vidare mening.
Värt att lägga till är att rekommendationen ska vara valfri; individen ska således inte tvingas till ett visst beslut trots att det i sig, enligt faktiska belägg, visat på att det lär generera positiva konsekvenser för den enskilde.

Valarkitektur (det mer deskriptiva begreppet "choice architecture" på engelska) eller beteendedesign är närbesläktat med "nudges". Förenklat beskriver den de praktiska tillämpningarna, det vill säga hur utformningen av exempelvis en app eller hemsida kan designas i syfte att uppnå en miljö i vilken individen alltså gör ett valfritt val på ett förutsägbart sätt, men alltså utan att forceras till det.

De möjliga praktiska tillämpningarna i ekonomiska och finansiella sammanhang är många. En psykologisk mekanism som till sin effekt är potent och kan ha kraftig inverkan då individen står inför en beslutssituation är standardalternativ (på engelska: default option). Mekanismen kan dessutom ha ännu större betydelse då den miljö i vilken ett beslut ska tas innefattar komplexitet. I ett sådant fall skulle det exempelvis vara rimligt att kombinera den data om kunden beträffande sådant som risktolerans till att återhållsamt men med en tydlig indikation "nudga" individen i en riktning som enligt traditionella ekonomiska teorier kommer att gynna denne utifrån den personliga profilering som gjorts. Med andra ord skulle synergieffekter kunna åstadkommas med hjälp av reglering av de känslomässiga mekanismerna till förmån för ett rationellt tänkande i enlighet med klassiska ekonomiska fynd. Beroende på den individuella profilering som gjorts kan sedermera en personlig portfölj utformas.

I anslutning till detta kan det även vara av betydelse att skräddarsy formuleringarna i de personliga profilerna liksom att reducera eller simplifiera valmöjligheterna. Ju mer komplex miljön att ta ett beslut i framstår, desto större är risken att antingen ett felaktigt beslut tas i förhållande till de belägg om vilket beslut som är mest gynnsamt för individen egentligen är över tid och att beslutet då åtminstone delvis utgår från irrationella känslomässiga funktioner. Den underliggande ansatsen är att förenkla och göra svåra begrepp begripliga för den med bristande kunskaper om den komplexa miljön. En genomtänkt inramning (det engelska begreppet "framing") kan reglera känslomässiga funktioner som annars kan inverka negativt på det rationella tänkandet. Ett övergripande exempel på en faktisk individuellt riktad tillämpning kan vara att med hjälp av personligt utformade meddelanden beskriva för kunden då denne vidtar steg i ett finansiellt beslut som står i motsättning till dennes individuella profil. Detta kan tänkas vara av särskild betydelse då marknaden är turbulent och då riskerna för att ta ett ogenomtänkt beslut följaktligen är högre.