Terapi åt det finansiella jaget

Finansiell psykologi, eller beteendefinans, utgår således från att känslomässiga reaktioner vid beslutstagande som involverar pengar under omständigheter som är riskfyllda eller osäkra till sina natur kan leda till förvrängda sätt att uppfatta de faktiska ekonomiska förutsättningarna. I förlängningen kan de medföra beslut som är irrationella att jämföra med ett scenario i vilket högsta möjliga objektiva kunskap om de ekonomiska omständigheterna istället skulle inkluderas i analysen.

Känslomässiga reaktioner inkluderar bland annat olika typer av bias, det vill säga subjektiva värderingar som skiljer sig från de faktiska förutsättningarna; i det här fallet de verkliga ekonomiska förutsättningarna med utgångspunkt i traditionell ekonomisk teori.

Följaktligen kan en miljö i vilken en kund med begränsade kunskaper om traditionella ekonomiska teorier, när denne står inför ett komplext finansiellt beslut, i sig betraktas som försvårande omständigheter att ta ett objektivt grundat beslut i.

En tillämpning av finansiell psykologi är att nyttja kunskaperna om de känslomässiga funktionerna vid ekonomiska beslut till att få individen att ta beslut som är mer gynnsamma för dem utifrån traditionell ekonomisk teori. Det vill säga; att involvera mesta möjliga instrumentella faktorer i analysen och att reglera den känslomässiga aspekten, som kan medföra irrationellt förankrade beslut. Det kan uppnås med hjälp av förståelse av och insikter om hur känslomässiga reaktioner kan inverka till förvrängda sätt att uppfatta de faktiska ekonomiska förutsättningarna, det vill säga en terapi åt det finansiella jaget.

Det övergripande syftet är att översätta svåra saker till att bli mer begripliga och att i förlängningen underlätta beslutsfattande i vad som i grunden är komplexa beslut, i och med att en individ utan fördjupade kunskaper inom ett område knappast kan ta rationellt förankrade beslut. Och därmed, att i brist på kunskaper hos kunden om de underliggande ekonomiska mekanismerna, åtminstone kunna reglera sina känslor och därigenom avstå eller dämpa följderna av irrationella beslut som eventuellt står i kontrast till vad traditionella ekonomiska teorier säger. Förenklat: att minska gapet mellan traditionell ekonomi och den känslomässiga aspekten, och att de ömsesidigt istället verkar för varandra; med en hälsosammare helhetsförståelse inför komplexa ekonomiska beslut.